Regn, blåst, mera regn och emellanåt så isande kallt att Björns en gång förfrusna fingrar klirrar i vantarna!
I bland kommer vi ut ändå, fast det frestar på. Stigen från Vinettes ingång till Sturevägen är så obeskrivligt lerig att vi inte går där längre – det får vänta tills marken är frusen
Vi har varit litet tveksamma till att vimla runt i skogen nu i älgjaktstider, men vi har ju inte sett en älg på åratal – inte sedan de betade äpplen i vår trädgård och halvt skrämde livet ur Ann Britt när hon kom hem sent från jobbet
De jägare vi sett har varit märkvärdigt sena i starten – vi mötte ett gäng vid 10-tiden i dag. Vi trodde att man skulle vara på passet 2 timmar före gryningen och tålmodigt vänta på att djuren vaknade och började röra på sig när solen gick upp. Men vad vet vi?
Stjärtmesarna har förresten kommit tidigt i år – vi såg en skock vid banvallen för en vecka sedan, men nu när vi satt ut fågelbordet och fyllt på med frön har de kommit hem hit också. Det är nog den sötaste lilla fågel som finns – den finns ju i två varianter, en (som lär vara nordisk) med helt vitt huvud, en europeisk med svarta teckningar på huvudet. De blandar sig glatt på vårt fågelbord, så de verkar inte se skillnaden själva.
Nu är vi i alla fall klara med årets sista två torpskyltar; anslagen ligger laminerade och klara i ”utkorgen”; stolpar och tavlor står och väntar i stallet. På söndag 1/11 tänkte vi sätta upp dem – vi får se om någon vill vara med.
Här hemma har vi fått årets påminnelse om varför gården heter ”Lövsta”. Vi har ett halvdussin jättestora lönnar som nu bestämt sig för att det är dags att tappa sina löv; de singlar tätt över oss och täcker nu marken helt och hållet. Det blir en utmaning (som vanligt) att kratta ihop och köra bort dem innan frosten sätter in.
Björn börjar se slutet på tre veckors arbete med att skapa den nya Rösajten, men det är inte riktigt allt som vill fungera som han vill. Knepigast är som förutsett att göra någonting bra av avsnittet ”Gamla bilder”; det håller på att bli en smidig lösning med en enda bildvisningssida i stället för 56, men bläddringen är inte helt löst ännu. Vi kommer att slå på trumman och blåsa i trumpet när det är dags att ändra sin länk till den nya Rösajten.
Vi tog ett par bilder på dagens promenad bort till Dammarna, varsågod:
Vovven Zalsa (som inte ser så värst bra) galopperar fram mellan de gäggiga hjulspåren på Sturevägen för en gångs skull. Normalt plöjer hon rakt igenom pölarna och är obeskrivligt lortig när hon kommer hem.
Björn inspekterar skylten vid Lilldammen – den har liksom de andra skyltarna (utom den korna trampade ned vid Västanbro) klarat sig bra i regn och rusk. Än så länge har vi inga problem att hinna med att kolla skyltarna regelbundet; men det blir förstås värre ju fler vi sätter ut. Men den dagen, den sorgen!
Det finns de som säger att man inte behöver kratta löv på hösten, men hur skulle det se ut om vi lämnade en decimeter lönnlöv på gräsmattan över vintern?