Tung litteratur

Jag sitter och läser (ja, snarare kämpar mig igenom) Gunnar Wirsells ”Om Kronans jordeböcker 1541 – 1936”. När man suttit i en månad och lusläst jordeböcker från 1500-talet och undrat vad det egentligen står där behöver man någon sorts handledning, och Wirsells avhandling nämns på många ställen som en bra introduktion till denna snåriga aspekt av Sveriges historia. Bakgrunden är litet sorglig, Gunnar Wirsell  (1903-1964) var en allvarlig forskare som dog ifrån sin doktorsavhandling när den var nästan klar; den bok jag hittat är 9/10 av doktorsavhandlingen som gavs ut postumt av folk som tyckte att hans arbete var värdefullt.

Språket i Wirsells bok är ju inte direkt lättsamt, men man har ju blivit litet härdad mot sådant genom åren. 🙂 Frans G Bengtsson hade nog applåderat; han läste mycket, men jag tror knappast att han hann med att granska den här avhandlingen – ändå ståtar den med pluralform på verben och annat som Frans G uttycker stark sympati för. Jag undrar litet sorgset om vi tillhör den sista generationen som läser ”gåvos”  och begriper att det betyder ”gavs”.

Men bortsett från de gammaldags språkliga fläktar Wirsells bok alstrar finns där en hel del riktigt intressant att läsa. Jag hade hittills trott att Gustav Vasa (utan att direkt ha silkesvantar på) stramade upp Sveriges administration så att självsvåldiga fogdar och adliga översittare hastigt rättades in i ledet – men Wirsell berättar att Gustav Vasa fick nöja sig med att bromsa de allra värsta missbruken – den något så när effektiva administrationen dröjde nästan 100 år till.

Före Gustav Vasa verkar fogdarna ha försett sig själva med bonusar och fallskärmar på ett helt modernt sätt och sedan levererat in det som eventuellt blev kvar till statskassan. ”Vad har du fått in och vad har du gjort med det som fattas?”, var hans (i bland säkert obehagliga) fråga till fogdarna. För att ytterligare fördystra livet för fogdarna frågade han också: ”Vad borde Du ha fått in?”  – det var den frågan som ledde till att man började föra jordeböcker.

Det är en främmande värld att tränga in i – inte bara att pappas och farfars namn kunde ge Dig  fri dragningsrätt på statens checkkredit  (travesti på en underbar formulering i kompendiet i krigsförvaltningslära på Militärhögskolan) – utan man inser också hur otroligt komplicerat samhället var för 400 år sedan. Otydlig maktfördelning, ståndsprivilegier, invecklade ägandeförhållanden, fumligt skattesystem och en naiv okunnighet i elementära ekonomiska samband. När Erik XIV spädde ut silvermynten med 80% bly kunde ingen förstå varför allting blev så dyrt! Det finaste man kunde betala med mot slutet av 1500-talet var ”mark Kung Göstas mynt” – värda många gånger mer än vanliga mark, för de bestod till största delen av silver.

Så småningom skall mina vedermödor leda till en hel del nytt på Rösajten, men det kommer att ta sin tid.

Björn

Tags: ,

Comments are closed.