Vi tog en promenad runt Sunnanbro upp till Sturevägen och tillbaka via Vinettes ingång häromdagen. Vi kallar den ”Lilla Timmerrundan”, ett arv från tiden innan vi visste att skogsvägen till dammarna hette Sturevägen. ”Stora Timmerrundan” går från Västanbro upp gamla Kårstavägen till vändplatsen vid dammarna och Sturevägen tillbaka, men den är inte särskilt inbjudande med 1/2 meter snö i skogen. Från Sparrens hållplats upp till Sturevägen går det däremot numera en jättefin väg som blivit grusad med snällt väggrus.
Kring Sparrens hållplats är stora maskiner nu i full gång med att flisa de jättestora högarna med gallringsved. Tyvärr blev det tydligen litet trångt just i hörnet där vi satte upp skylten som berättar om Sparrens hållplats, för stolpen var avbruten jäms med marken och skylten visade tecken på närkontakt med en skogsmaskin.
Ja, ja, vi fick ju en fin promenadväg på kuppen, så vi får väl skaffa en ny stolpe, laga och måla om skylten och printa ett nytt anslag. Men den dagen, den sorgen – det brådskar ju inte så länge marken är tjälad.Vi tog för säkrehets skull hem skylten, det vore ju synd om någon tyckte den var skräp; nu står den i verkstaden och väntar på våren.
I dag hade vi tre hundar med på promenaden till Sparrens hållplats. Det var en aning snärjigt i bokstavlig mening, varför måste en hund i koppel alltid springa runt dig och de andra hundarna? Naturligtvis mötte vi en bil på banvallen – det är då man ställs på prov, när en hund vill anfalla bilen, en försöker krypa ur kopplet och alla tre far runt och skäller som tokiga. Man hoppar ju inte gärna ned i diket när det är en meter djup snö där! Det gick bra den här gången, men vi hoppas nog att det blir en vägbom eller ett par rejäla stenblock i den här änden av banvallen.
Björn har fått någorlunda ordning på USA-emigranterna och putsar nu på släktdatabasen för att ladda upp alla nyheterna till släktforskningsavsnittet. Ann Britt stickar mössor, vantar, strumpor och tofflor på löpande band – de hon gav bort i julklapp blev omåttligt populära. Vi har det alltså ganska rofyllt.
Dagens bilder:
Skylten vid Sparrens hållplats har kommit i vägen för skogsmaskinerna.
Den nya vägen från Sparrens hållplats till Sturevägen är bred och fin. Förra våren var det bara en stig längs skogskanten.
En bit in i skogen var det inget kvar alls av stigen då – skogsmaskinerna hade förvandlat den till ett långsträckt träsk. Nu ser det så här prydligt ut.
Visst är det imponerande – en sådan här maskin tuggar i sig hela träd och gör flis av dem. Det är annat än de löjliga små flistuggar man kan köpa och ha i trädgården – de klarar ingenting utom de spädaste små kvistarna.
Produkter från Ann Britts flitiga stickande.