Ninas och Urbans dotter Elisa föddes den 27 juli – vi fick träffa henne i fredags när de kom hem från BB.
Elisa hade lite bråttom att komma till världen, 2-3 veckor för tidigt anlände hon. Detta medförde att hon fick en värre släng av gulsot än som annars är vanligt. Nina och Urban fick åka fram och tillbaka till sjukhuset några gånger för provtagning och lilla Elisa fick dessutom speciell ljusbehandling. Efter en vecka blåstes faran över, då hade Elisa ökat bra i vikt och hennes värden var mycket lägre.
Hemma väntade kusinen Valerie och moster Marja tilsammans med mormor och morfar på att få se det lilla underverket. Lilla hunden Inez hade även hon väntat otåligt på lillmatten. Kusinen Valerie, 4,5 månad, verkade helt plötsligt mycket stor och förståndig i jämförelse med den lilla nyfödda. Alla var helt överens om att Elisa var ett lika vacket barn som alla våra andra barnbarn.
Efter den fantastiska sommaren som började i midsommarveckan kom regnet på allvar den 24 juli. Då föll det 31 mm här på Lövsta, det räcker ju och blir över för trädgården. Tyvärr tordes vi inte vattna grönsakerna så mycket som de behövde under torkan, så skörden blir rätt knapp. Spenat och ruccolasallad gick i blom och torkade sedan bort, salladslöken såg vi inte en skymt av. Dillen är förkrympt, huvudsalladen får inga huvuden och bara första omgången plocksallad ser någorlunda ut. Ja, ja, men en härlig sommar var det. Just nu har det regnat 18 timmar i sträck – be careful what you pray for – you may get it!
Vi har hunnit en bra bit på målningen fast det nu bara blir en arbetsdag då och då när det är uppehåll. I går hann vi måla första lagret gul täckfärg på balkongväggen och väggen vid matsalen, så nu är nog 2/3 av det som skall bli gult klart för sista lagret. Ann Britt har också hunnit grundmåla och kitta den minst sagt väderbitna balkongdörren. Resten av målandet är ju bara en fråga om uthållighet – och att flytta byggnadsställningen till väggen utanför biblioteket.
Men det finns ett par problem på vägen: norra fotbrädan på utbyggnaden över balkongen och balkongräcket. Att såga till och sätta upp en ny fotbräda är inte problemet, det gick ju galant på den södra sidan – men … under teglet på norra sidan har vi minst fyra getingbon. Att flytta på tegelpannor som har getingbon på undersidan är inget som lockar Björn, som hamnade på sjukhus redan i ungdomen efter att ha bråkat med getingar. I och för sig har han diverse kortisontabletter och annat i medicinförrådet, men 6 meter över marken med osäkert fotfäste är inget drömläge när man blir anfallen av ilskna getingar. Lösningen kanske stavas Anticimex, men kan de komma redan i år om vi ber dem?
Balkongräcket är en annan femma – där handlar det inte om livsfara och tapperhet, utan om oöverskådligt mycket jobb. Det mesta av det nuvarande räcket verkar ganska välbehållet men en av hörnstolparna är dock rätt illa rutten och måste bytas. Men så var svärsonen Hans här och tittade till oss, och visade att plåten på balkonggolvet har rostat igenom på flera ställen. Hasse chockerade dessutom Björn genom att helt sonika lyfta hörnstolparna – de sitter inte fast i balkonggolvet utan står lösa på varsin pigg (antagligen) och hålls på plats genom att räcket sitter fast i husväggen. Hela räcket hänger alltså på 8 -10 spikar i väggen och stolparna hjälper inte till alls! Och hur mår golvet under den genomrostade plåten?? Okul! ”Byt alltihop, det klarar Du lätt” kommenterade svärsonen, som själv lyft sitt reveterade 1800-talshus och bytt ut understa varvet stockar. Lätt och lätt…
Regnet har förstås en fördel – vi hinner med att jobba litet vid datorerna; våra webplatser var inte uppdaterade sedan i början av juni, och Röprojektet har stått stilla i ett par månader. Men forska kan man göra resten av året – måla går bara på sommaren.
Tyvärr har det blivit sämre med promenerandet också; all tid har gått åt till målandet och hundarna mådde inte heller riktigt bra när vi var ute länge i hettan. Men prognosen ligger fortfarande över 200 mil i år – vi får väl lägga in en spurt när målningssäsongen är över.
Härligt skrivet! Lilla tutti-luttan sitter och äter här hos oss nu! Ines vilar i solen på balkongen!
//Ubbe, Nina, Elisa och Ines
Väldigt fint skrivet. Det kanske inte är så dumt det här ändå, med en blogg menar jag… heheh! Pussigurk från Marja, Hans och Valerie