Efter tövädret i helgen kom snön på ladugårdstaket ned.
Gudskelov stod bilen inte där – det måste vara ton och åter ton med snö och is som nu effektivt hindrar oss att komma in i ladugården – med litet skottning kanske vi kan komma in i stallet, men resten av utrymmena är nog stängda för säsongen! Om inte Folke med plogen kan bana väg för oss!
Men som syns på bilderna är det inte klart ännu! Det ligger bra många ton kvar där uppe och väntar på ett tillfälle att mosa något. Dottern och svärsonen i grannhuset hade tur som tokiga när samma sak hände på deras tak – de brukar alltid ställa sin bil intill huset, men just den natten var Urban bortrest när Nina vaknade av ett dån – och där bilen brukar stå låg all snö och is från taket! På tegeltak verkar det inte lossna lika lätt som på papp eller plåt, men när det gör det ligger rhododendronbusken och rosorna på andra sidan riktigt illa till! Hängrännorna skall vi inte tala om!
Nu räcker det med vinter!
Jag höll precis på att skratta ihjäl mig när jag läste Björns berättelse om den självmordsbenägna chichillan Anton! Speciellt när han gjorde sitt tredje försök och kastade sig in i elden. Då skrattade jag så högt så jag höll på att väcka en sovande Gustav här bredvid. Sov gott hälsar Katja som har fått någon slags manlig variant av förkylningsvirus. Det vill säga, jag tycker väldigt synd om mig själv 😉