Han blev professor i historia i Lund 1904 och Riksarkivarie 1916. Han var ocks\u00e5 tj\u00e4nsteman i Riksdagen fr\u00e5n 1895 och sedan politiker, invald i f\u00f6rsta kammaren 1907, samma \u00e5r som Oskar II dog; han var h\u00f6german, religi\u00f6s och fosterlandsv\u00e4n;\u00a0och var ocks\u00e5 statsr\u00e5d och chef f\u00f6r ecklesiastikdepartementet ett par \u00e5r. (M\u00e5nga av er har inte h\u00f6rt talas om ecklesiastikdepartementet – detta underbart tungvrickande ord – det hade hand om fr\u00e5gor som r\u00f6rde kyrkan och skolan; namnet kommer f\u00f6rst\u00e5s av latinets ecclesia, som betyder kyrka).<\/p>\n
Om det inte varit f\u00f6r hans doktorsavhandling s\u00e5 hade inte heller jag intresserat mig f\u00f6r en obskyr akademiker och politiker fr\u00e5n f\u00f6rra sekelskiftet; men vill man f\u00f6rst\u00e5 vad de m\u00e4ktiga sysslade med under 1600-talet \u00e4r hans bok god l\u00e4sning. Inte s\u00e5 att den \u00e4r l\u00e4ttl\u00e4st och underh\u00e5llande – tv\u00e4rtom, det g\u00f6r ont att ta sig igenom den; jag fick beg\u00e4ra oml\u00e5n f\u00f6r att jag inte hann igenom den p\u00e5 tre veckor.<\/p>\n
Nu har jag kommit en god bit p\u00e5 v\u00e4g och h\u00e4pnar \u00f6ver hur det gick till p\u00e5 den tiden. Om man anl\u00e4gger n\u00e5gon sorts filosofiskt perspektiv p\u00e5 samh\u00e4llet f\u00f6r x antal hundra \u00e5r sedan s\u00e5 kanske adelsv\u00e4sendet inte var n\u00e5gon dum id\u00e9. Landet beh\u00f6vde krigare; krigare kostar pengar; och gott om pengar hade landet aldrig<\/em>. Allts\u00e5 betalade man folk som ville vara krigare genom att de slapp betala skatt; de blev fr\u00e4lsta<\/em> fr\u00e5n skatt, fr\u00e4lsem\u00e4n, eller adelsm\u00e4n som vi senare skulle s\u00e4ga.<\/p>\n Sedan b\u00f6rjade\u00a0den kanske goda grundtanken att spinna ut i en massa konstigheter; att krigare var f\u00f6rmer \u00e4n andra \u00e4r v\u00e4l inte n\u00e5gon unikt svensk tanke, s\u00e4rskilt som krigaren f\u00f6rv\u00e4ntades skydda kvinnor och barn, st\u00e5 vid sitt ord och p\u00e5 alla s\u00e4tt vara en hederv\u00e4rd person. Men efterhand fick man f\u00f6r sig att de d\u00e4r hederv\u00e4rda karakt\u00e4rsegenskaperna p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt var f\u00f6renade med rikedom, h\u00f6gsta m\u00f6jliga antal f\u00f6rf\u00e4der med samma sociala st\u00e4llning och mer d\u00e4rtill – \u00e4ven om man inte hade den terminologin r\u00e4knade man trosvisst med att h\u00f6g karakt\u00e4r gick i arv; de tusentals bevisen p\u00e5 motsatsen \u00e4ven i deras samtid lyckades man kraftfullt f\u00f6rtr\u00e4nga.\u00a0 Det fanns helt enkelt olika sorters m\u00e4nniskor; att finare m\u00e4nniskor understundom visade sig vara ovanligt v\u00e4mjeliga skurkar rubbade inte deras tro – javisst, greve\u00a0X \u00e4r en skurk, men han \u00e4r \u00e4nd\u00e5 en b\u00e4ttre m\u00e4nniska \u00e4n bonden Y, som aldrig ljugit, aldrig stulit och i allt varit en ”gentleman”.<\/p>\n Classons avhandling g\u00e5r igenom de skriftliga sp\u00e5ren av denna m\u00e4rkv\u00e4rdiga period i Sveriges historia med en utmattande noggrannhet. N\u00e4r vi kommit fram till den senare delen av 1500-talet och 1600-talet \u00e4r den ursprungliga tanken om ett samh\u00e4llskontrakt mellan Kronan och krigarna totalt bortgl\u00f6mt. Det handlar om att k\u00f6pa lojalitet fr\u00e5n en \u00f6verklass som \u00e4r helt \u00f6vertygad om att de \u00e4r b\u00e4ttre m\u00e4nniskor \u00e4n andra och egentligen borde bel\u00f6nas m\u00e5ngfaldigt mer \u00e4n de dittills blivit.<\/p>\n H\u00e4r m\u00e5ste jag kasta in en reservation: mitt resonemang b\u00f6rjar l\u00e5ta som n\u00e4r LO h\u00e4vdar att alla arbetgivare driver sina anst\u00e4llda med oxhudspiska och sp\u00e4nner deras hustrur f\u00f6r plogen\u00a0– det fanns gott om m\u00e4nniskor som trots<\/em> sin fnoskiga b\u00f6rdsstolthet var just hederliga, r\u00e4ttvisa och h\u00e5rt arbetande f\u00f6r landets b\u00e4sta – Axel Oxenstierna \u00e4r v\u00e4l ett exempel som ligger n\u00e4ra till hands; men det finns m\u00e5nga fler.<\/p>\n Ett par veckor efter att jag skrev ovanst\u00e5ende drapa har jag hunnit till sidan 167 ( av 279 f\u00f6rutom bilagorna) i Clasons bok – och det blir blir bara v\u00e4rre! De h\u00f6gadliga \u00e4mbetsm\u00e4n jag nyss tog heder och \u00e4ra av ter sig nu som under av ansvarsk\u00e4nnande och osj\u00e4lviskhet i j\u00e4mf\u00f6relse med Drottning Kristina. Varje statsbudget man satte ihop under \u00e5ren kring 1650 kraschade innan den blivit stadf\u00e4st, f\u00f6r medan \u00e4mbetsm\u00e4nnen r\u00e4knade gav Kristina bort alla inkomsterna – n\u00e4r Per Brahe och hans kollegor tittade upp fr\u00e5n sina papper hade h\u00e4lften av de inkomster de r\u00e4knat med f\u00f6rsvunnit till Kristinas favoriter. Hon tyckte s\u00e4rskilt om att ge \u00a0”presenter” till folk hon tyckte om; och vilka presenter! Till den blivande Karl X Gustav, diverse utl\u00e4ndska ambassad\u00f6rer och andra gav hon t ex presenten att alla deras skulder till k\u00f6pm\u00e4n och leverant\u00f6rer skulle betalas av staten! Eftersom dessa herrar inte direkt levde sparsamt blev det en hel del pengar!<\/p>\n Det tornar upp sig till en verklig apokalyps allt eftersom jag l\u00e4ser; 1651 m\u00e5ste Kristina ta upp l\u00e5n f\u00f6r att kunna forts\u00e4tta som hon var van, statens \u00e4mbetsm\u00e4n f\u00e5r bara ut halva l\u00f6nen\u00a0och snart f\u00e5r de n\u00f6ja sig med skuldebrev p\u00e5 obest\u00e4md tid i st\u00e4llet f\u00f6r l\u00f6n. Krediten b\u00f6rjade tryta – den enda s\u00e4kerhet Kronan kunde erbjuda var andel i framtida inkomster. I det l\u00e4get drar man ig\u00e5ng en realisation av Kronans g\u00e5rdar; tveksamma k\u00f6pare uppmuntras att snarast m\u00f6jligt k\u00f6pa dem. Villkoren sockras, man struntar i att man redan givit bort g\u00e5rdarna som f\u00f6rl\u00e4ning till andra. Eftert\u00e4nksamt folk tvekar; f\u00f6r om g\u00e5rden redan \u00e4r f\u00f6rl\u00e4nad kanske jag inte f\u00e5r tillg\u00e5ng till den f\u00f6rr\u00e4n f\u00f6rl\u00e4ningstagaren \u00e4r d\u00f6d, och det kan ju ta tid.<\/p>\n Ett s\u00e5dant obeskrivligt kaos! Medan \u00e4mbetsm\u00e4nnen tog tillbaka g\u00e5rdar man givit milit\u00e4rer i st\u00e4llet f\u00f6r l\u00f6n (enkla \u00f6verstar och annat fotfolk kunde inte skapa n\u00e5gra allvarliga problem) h\u00f6jde Kristina Karl Gustavs och hertig Adolf Johans l\u00f6ner med n\u00e5gra hundra\u00a0 procent och utn\u00e4mnde 7 nya grevar och 11 friherrar, alla med massor av g\u00e5rdar som inte l\u00e4ngre skulle betala skatt till Kronan. ”Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lft, att man under s\u00e5dana f\u00f6rh\u00e5llanden icke skulle b\u00f6rja 1652 med synnerligen ljusa utsikter”, s\u00e4ger Clason – the understatement of the year! Dessutom var det en elak missv\u00e4xt under de h\u00e4r \u00e5ren och pesten grasserade s\u00e5 att Kristina sj\u00e4lv flydde fr\u00e5n Stockholm till Uppsala.<\/p>\n 1653 skriver Kristina till sina \u00e4mbetsm\u00e4n och klagar \u00f6ver att det inte finns n\u00e5got mer att donera! \u00c4mbetsm\u00e4nnen klagar i brev till regeringen att de inte har tid att tj\u00e4nstg\u00f6ra, eftersom de m\u00e5ste tigga pengar p\u00e5 gatan f\u00f6r att skrapa ihop br\u00f6d till familjen. Man konfiskerade fattigb\u00f6ssorna f\u00f6r att dela ut till tj\u00e4nstem\u00e4nnen, men det r\u00e4ckte inte l\u00e5ngt.<\/p>\n Samtidigt p\u00e5pekar Clason r\u00e4ttvist, att de h\u00e5rt arbetande, h\u00f6gadliga \u00e4mbetsm\u00e4nnen som f\u00f6rs\u00f6kte h\u00e5lla Kristina inom n\u00e5gots\u00e5n\u00e4r rimliga gr\u00e4nser aldrig hade n\u00e5gra problem med att ta emot donationer, g\u00e5vor\u00a0och\u00a0f\u00f6rl\u00e4ningar f\u00f6r egen del – de tyckte v\u00e4l att det inte var mer \u00e4n r\u00e4ttvist, f\u00f6r vem hade ett sv\u00e5rare arbete att utf\u00f6ra?<\/p>\n Den 6 juni 1654 avsade sig Kristina Sveriges krona, efter m\u00e5nader av f\u00f6rhandlingar om vilka inkomster hon skulle ha som ex-drottning av Sverige. En viktig paragraf i \u00f6verenskommelsen var att hon inte skulle vara ansvarig f\u00f6r n\u00e5gra utgifter hon orsakat Sverige under sin tid som\u00a0som drottning. Hennes ekonomiska sj\u00e4lvbevarelsedrift verkar inte n\u00e5gonsin ha b\u00e4ttrats; mycket av hennes senare historia handlar om desperata l\u00e5neaff\u00e4rer. N\u00e4r hon 1689 begravdes i Peterskyrkan i Rom i en st\u00e5tlig marmorsarkofag hade det blivit nya tider i Sverige.\u00a0Den h\u00e5rdh\u00e4nte rikshush\u00e5llaren Karl XI\u00a0hade blivit varm i kl\u00e4derna.<\/p>\n Ber\u00e4ttade Bj\u00f6rn<\/p>\n Om reduktionen<\/a>\u00a0 Om adelsv\u00e4sendet<\/a>\u00a0\u00a0\u00a0Om Drottning Kristina<\/a>\u00a0\u00a0\u00a0Om Karl XI<\/a>\u00a0\u00a0Om Samuel Clason<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Om n\u00e5gon vet vem Samuel Clason var s\u00e5 blir jag oerh\u00f6rt f\u00f6rv\u00e5nad!<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[6],"tags":[33,31,32],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1702"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1702"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1702\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1959,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1702\/revisions\/1959"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1702"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1702"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1702"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"http:\/\/media.blogg.kamphavet.se\/DrottningKristina.jpg\" "\\"Drottning")
<\/a>![\"\"](\"http:\/\/media.blogg.kamphavet.se\/PerBrahedy.jpg\" "\\"PerBrahedy\\"")
<\/a>![\"\"](\"http:\/\/media.blogg.kamphavet.se\/KarlXI.jpg\" "\\"KarlXI\\"")
<\/a>