N\u00e5gon – minns inte vem – har sagt att ”geni \u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att g\u00f6ra sig en o\u00e4ndlighet av m\u00f6da”. <\/p>\n
Det \u00e4r inte utan att jag b\u00f6rjar k\u00e4nna mig sm\u00e5tt genialisk just nu – fast i all blygsamhet, f\u00f6rst\u00e5s. Sedan trettondagen har jag skrivit av – excerperat –\u00a0 person- och platsnamn ur 250 \u00e5rs jordeb\u00f6cker och hittills skrivit in 2000 av dem i databaserna p\u00e5 R\u00f6sajten. Allt annat har jag satt p\u00e5 hold – det k\u00e4nns litet \u00f6verfokuserat om man kan s\u00e4ga s\u00e5 – att ta en promenad till stationen med hundarna\u00a0 k\u00e4nns som om man \u00e4r oanst\u00e4ndigt slapp och n\u00f6jeslysten.<\/p>\n
Varf\u00f6r all denna m\u00f6da, kan man fr\u00e5ga sig? Jo, n\u00e4r man t\u00e4nker p\u00e5 den lilla landsortsocknen R\u00f6 – som \u00e4r helt fri fr\u00e5n verkligt viktiga historiska personer och h\u00e4ndelser (j\u00e4mf\u00f6r bara med \u00a0grannsocken Skederid, med lagmannen Birger Persson, Heliga Birgitta och annat illustert folk) – s\u00e5 undrar man om historiens dramer bara utspelades p\u00e5 annat h\u00e5ll. Gick de h\u00e4r i sin vardagliga lunk, pl\u00f6jde sina etthundra 2 meter breda \u00e5kerremsor och glodde litet n\u00e4r kungliga kurirer galopperade igenom l\u00e4ngs landsv\u00e4gen, beg\u00e4rde friska h\u00e4star i V\u00e4sby och f\u00f6rsvann i ett dammoln \u00e5t Stockholms- eller Norrt\u00e4ljeh\u00e5llet. Hade de n\u00e5gon aning om vad som h\u00e4nde ute i v\u00e4rlden?<\/p>\n
H\u00f6rde de talas om Botolf i Gottr\u00f6ra \u00d6sby\u00a0– han som blev d\u00f6dsd\u00f6md 1311\u00a0\u00a0f\u00f6r att han med intelligenta argument ifr\u00e5gasatte att nattvardsvin och oblat f\u00f6rvandlades till Kristi blod och k\u00f6tt – han tyckte det liknade\u00a0 kannibalism!<\/p>\n
H\u00f6rde de talas om den lilla flickan Birgitta\u00a0i Finsta som s\u00e5g jungfru Maria i syner i sin ”b\u00f6negrotta” ungef\u00e4r samtidigt?<\/p>\n
M\u00e4rkte de n\u00e5got av oroligheterna p\u00e5 1430-talet, n\u00e4r bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson drog runt och br\u00e4nde fogdeborgar?<\/p>\n
H\u00f6rde de talas om vad som h\u00e4nde i Stockholm i b\u00f6rjan av november 1520 – brydde de sig eller tyckte de att det inte gjorde s\u00e5\u00a0 mycket att herrem\u00e4nnen tog livet av varandra?<\/p>\n
Man ser sig omkring n\u00e4r man \u00e4r ute och g\u00e5r – f\u00f6rs\u00f6ker t\u00e4nka bort asfalterade v\u00e4gar, t\u00e4ckdiken, moderna hus och allt det andra – t\u00e4nka dit smala \u00e5kerstrimlor, g\u00e4rdesg\u00e5rdar och sm\u00e5 gr\u00e5 hus med torv p\u00e5 taket och pyttesm\u00e5 \u00a0”vind\u00f6gon” som ljusinsl\u00e4pp. M\u00e4nniskor – s\u00e4kert f\u00f6rf\u00e4rade om de sett mig – i \u00e4nnu gr\u00e5are och bylsiga kl\u00e4der, f\u00e5rade i ansiktet och slitna i kroppen.<\/p>\n
Allt det d\u00e4r g\u00f6r det s\u00e5 sp\u00e4nnande att l\u00e4sa de papper de l\u00e4mnade efter sig – de flesta kunde f\u00f6rst\u00e5s inte skriva, men de som kunde, \u00a0de skrev om alla de andra kring sig. Vad de hette, var de bodde, hur mycket de \u00e4gde, vad de var osams om och vad de h\u00f6ll med varandra om.<\/p>\n
Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 allt man l\u00e4ser – inte f\u00f6r den gamla handstilens skull, f\u00f6r den b\u00f6rjar bli v\u00e4lbekant och n\u00e4stan l\u00e4ttl\u00e4st – v\u00e4rre \u00e4r det n\u00e4r halva bladet \u00e4r bortbr\u00e4nt (n\u00e4r Stockholms slott brann den 7 maj 1697 kastade man ut de brinnande b\u00f6ckerna i Riksarkivet genom f\u00f6nstren f\u00f6r att r\u00e4dda dem).\u00a0 \u00c4n v\u00e4rre \u00e4r att deras v\u00e4rld och referensramar var s\u00e5 skilda fr\u00e5n v\u00e5ra.<\/p>\n
F\u00f6r de flesta var alla historiska perspektiv fr\u00e4mmande – man skrev f\u00f6r att kunna sk\u00f6ta sitt jobb i morgon; eller i b\u00e4sta fall n\u00e4sta \u00e5r. Deras perspektiv var ocks\u00e5 p\u00e5tagligt lokala – i de flesta fall var horisonten detsamma som\u00a0sockengr\u00e4nsen. Den patriarkala fokuseringen i samh\u00e4llet var ocks\u00e5 s\u00e5 total att v\u00e5r tids feminister borde anse att de i princip redan \u00e4r i m\u00e5l! Man tyckte inte att det var n\u00f6dv\u00e4ndigt att anteckna kvinnors namn ens n\u00e4r de f\u00f6dde barn eller dog; ofta inte heller barnens namn. Kvinnorna antecknas som ett manligt attribut (Lars Larssons hustru) eller som en siffra (Lars Larsson, 1 hustru).<\/p>\n
Lika fullt levde de i en juridiskt mycket invecklad v\u00e4rld;\u00a0 reglerna f\u00f6r jord\u00e4gande,\u00a0\u00a0arv, skatter och annat g\u00f6r att vi nu f\u00f6r tiden \u00a0borde g\u00f6ra v\u00e5r sj\u00e4lvdeklaration med en s\u00e5ng p\u00e5 l\u00e4pparna. N\u00e4r Kronan i sin st\u00e4ndiga penningn\u00f6d beh\u00f6vde avl\u00f6na sina tj\u00e4nstem\u00e4n (och f\u00f6rs\u00e4kra sig om ”direkt\u00f6rernas” lojalitet) b\u00f6rjade kungar, drottningar (och kanske mest f\u00f6rmyndarregeringar) avh\u00e4nda staten dess skattebas p\u00e5 ett h\u00e5rresande s\u00e4tt.\u00a0 F\u00f6rutom ren girighet hos f\u00f6rmyndarregeringarnas h\u00f6gadliga medlemmar (har jag sett detta nyligen?)\u00a0 h\u00e4rskade en fullkomligt h\u00e4pnadsv\u00e4ckande nonchalans inf\u00f6r alla l\u00e4ngre perspektiv. Kvartalskapitalism \u00e5r 1650???<\/p>\n
Det gick mycket riktigt \u00e5t h..e; landets smala lycka var att vi fick en kung som kunde addera 1 och 1 och dessutom t\u00e4nka l\u00e4ngre \u00e4n n\u00e4san r\u00e4ckte: Karl XI. Ingen charmerande person, av allt att d\u00f6ma, definitivt ingen far i mjukisbyxor, h\u00e5rdh\u00e4nt och inte on\u00f6digt kitslig med lag och r\u00e4tt; men han fick landet p\u00e5 f\u00f6tter. Man kan ju bli litet tveksam till\u00a0att han kr\u00e4vde uppvisad lagfart p\u00e5 gods som varit i samma \u00e4gares h\u00e4nder sedan den gr\u00e5 forntiden f\u00f6r att inte konfiskera dem, men \u00e5 andra sidan hade drottning Kristina, hennes nobbade friare\u00a0Karl\u00a0X Gustav\u00a0och hans egen f\u00f6rmyndarregering ”s\u00e5lt” det mesta av kronans jord (och d\u00e4rmed skatteinkomsterna) f\u00f6r belopp som f\u00f6rst motsvarade 33 \u00e5rs skatt, sedan 22 \u00e5rs skatt och till sist 11 \u00e5rs skatt. Eftersom all skatt r\u00e4knades p\u00e5 jorden – vad t\u00e4nkte de g\u00f6ra efter 33 \u00e5r? Eller 22, eller till sist 11!!!<\/p>\n
Och detta var bara fr\u00e4lsek\u00f6pen: de mest gynnade ”direkt\u00f6rerna” – Magnus Gabriel de la Gardie, Oxenstiernorna och andra – fick ocks\u00e5 donationer; stora jordegendomar utan annan motprestation \u00e4n deras lojalitet, f\u00f6r alltid f\u00f6rlorade som skattebas f\u00f6r staten.<\/p>\n
Nu har det h\u00e4r blivit l\u00e5ngt nog; men n\u00e5gon g\u00e5ng skall jag ber\u00e4tta om borgm\u00e4staren Hans Nilsson, en av R\u00f6s stora m\u00e4n, som fick 3 g\u00e5rdar i R\u00f6\u00a0i f\u00f6rl\u00e4ning och sedan p\u00e5 15 \u00e5r k\u00f6pte\u00a0 upp n\u00e4stan alla g\u00e5rdar i hela R\u00f6 efter 33-\u00e5rsvillkoren. Och hans medt\u00e4vlare Gabriel Bengtsson Oxenstierna och hans kusin Gabriel Gustavsson, som fick k\u00f6pa resten till 22-\u00e5rsvillkoren. Och hur Karl XI:s reduktions\u00e5ngv\u00e4lt gick fram \u00f6ver dem och deras arvingar.<\/p>\n
Bj\u00f6rn<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
N\u00e5gon – minns inte vem – har sagt att ”geni \u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att g\u00f6ra sig en o\u00e4ndlighet av m\u00f6da”.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[6,8],"tags":[34,35],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1684"}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1684"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1684\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1697,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1684\/revisions\/1697"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1684"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1684"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.kamphavet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1684"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}