Jag sitter och l\u00e4ser (ja, snarare k\u00e4mpar mig igenom) Gunnar Wirsells ”Om Kronans jordeb\u00f6cker 1541 – 1936”. N\u00e4r man suttit i en m\u00e5nad och lusl\u00e4st jordeb\u00f6cker fr\u00e5n 1500-talet och undrat\u00a0vad det egentligen st\u00e5r d\u00e4r beh\u00f6ver man n\u00e5gon sorts handledning, och Wirsells avhandling n\u00e4mns p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen som en bra introduktion till denna sn\u00e5riga aspekt av Sveriges historia. Bakgrunden \u00e4r litet sorglig, Gunnar Wirsell\u00a0 (1903-1964) var en allvarlig forskare som dog ifr\u00e5n sin doktorsavhandling n\u00e4r den var n\u00e4stan klar; den bok jag hittat \u00e4r 9\/10 av doktorsavhandlingen som gavs ut postumt av folk som tyckte att hans arbete var v\u00e4rdefullt.<\/p>\n
Spr\u00e5ket i Wirsells bok \u00e4r ju inte direkt l\u00e4ttsamt, men man har ju blivit litet h\u00e4rdad mot s\u00e5dant genom \u00e5ren. \ud83d\ude42 Frans G Bengtsson hade nog appl\u00e5derat; han l\u00e4ste mycket, men jag tror knappast att han hann med att granska den h\u00e4r avhandlingen – \u00e4nd\u00e5 st\u00e5tar den med pluralform p\u00e5 verben och annat som Frans G uttycker stark sympati f\u00f6r. Jag undrar litet sorgset om vi tillh\u00f6r den sista generationen som l\u00e4ser ”g\u00e5vos”\u00a0 och begriper att det betyder ”gavs”.<\/p>\n
Men bortsett fr\u00e5n de gammaldags spr\u00e5kliga fl\u00e4ktar Wirsells bok alstrar finns d\u00e4r en hel del riktigt intressant att l\u00e4sa.\u00a0Jag hade hittills trott att Gustav Vasa (utan att direkt ha silkesvantar p\u00e5) stramade upp Sveriges administration s\u00e5 att sj\u00e4lvsv\u00e5ldiga fogdar och adliga \u00f6versittare hastigt r\u00e4ttades in i ledet – men Wirsell ber\u00e4ttar att Gustav Vasa fick n\u00f6ja sig med att bromsa de allra v\u00e4rsta missbruken – den n\u00e5got s\u00e5 n\u00e4r effektiva administrationen dr\u00f6jde n\u00e4stan 100 \u00e5r till.<\/p>\n
F\u00f6re Gustav Vasa verkar fogdarna ha f\u00f6rsett sig sj\u00e4lva med bonusar och fallsk\u00e4rmar p\u00e5 ett helt modernt s\u00e4tt och sedan levererat in det som eventuellt blev kvar till statskassan. ”Vad har du f\u00e5tt in och vad har du gjort med det som fattas?”, var hans (i bland s\u00e4kert obehagliga) fr\u00e5ga till fogdarna. F\u00f6r att ytterligare f\u00f6rdystra livet f\u00f6r fogdarna fr\u00e5gade han ocks\u00e5: ”Vad borde Du ha f\u00e5tt in?”\u00a0 – det var den fr\u00e5gan som ledde till att man b\u00f6rjade f\u00f6ra jordeb\u00f6cker.<\/p>\n
Det \u00e4r en fr\u00e4mmande v\u00e4rld att tr\u00e4nga in i – inte bara att pappas och farfars namn kunde ge Dig\u00a0 fri dragningsr\u00e4tt p\u00e5 statens checkkredit\u00a0 (travesti p\u00e5 en underbar formulering i kompendiet i krigsf\u00f6rvaltningsl\u00e4ra p\u00e5 Milit\u00e4rh\u00f6gskolan) – utan man inser ocks\u00e5 hur otroligt komplicerat samh\u00e4llet var f\u00f6r 400 \u00e5r sedan. Otydlig maktf\u00f6rdelning, st\u00e5ndsprivilegier, invecklade \u00e4gandef\u00f6rh\u00e5llanden,\u00a0fumligt skattesystem och en naiv okunnighet i element\u00e4ra ekonomiska samband. N\u00e4r Erik XIV sp\u00e4dde ut silvermynten med 80% bly kunde ingen f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r allting blev s\u00e5 dyrt! Det finaste man kunde betala med mot slutet av 1500-talet var ”mark Kung G\u00f6stas mynt” – v\u00e4rda m\u00e5nga g\u00e5nger mer \u00e4n vanliga mark, f\u00f6r de bestod till st\u00f6rsta delen av silver.<\/p>\n