Vi fick en liten minisemester i år också! Vår svärson Urban bodde, studerade och jobbade i Wien i åtta år innan han träffade vår Nina. Sedan dess har vi hört mycket berättas om Wien och på försommaren kom vi överens om att åka dit och titta på sta’n. Man har ju sett TV från nyårskonserter och andra stiliga tilldragelser i Wien, men dittills hade vare sig Ann Britt eller Björn varit i Wien eller ens Österrike. Vi flög till Wien i måndags (3/8) och tillbringade 4 kulturtunga dagar i det gamla kejsardömets huvudstad. Regnet vräkte ned hela tisdagen, men annars var vädret skapligt. Enda besvikelsen var att Spanska Ridskolans hästar var på sommarbete så här års, men det visste vi redan innan vi bokade resan.
Här kommer litet bilder från resan:
Wien byggdes inte heller på en dag – det var romarna som började. Här är resterna av ett romerskt bad – dagens markyta motsvarar andra våningen på romartiden.
Detalj av Stefansdomen – de hade gott om tid och stenhuggare på medeltiden.
En liten del av det enorma kejsarpalatset Hofburg, som upptar en stor del av centrum i Wien.
Ösregn hela tisdagen – det är inte lätt att hålla ett paraply när man fixar med kameran.
I Hofburg ges Strauss- och Mozartkonserter året runt. Här väntar vi i Reduttensaal på att konserten skall börja.
Eugen av Savojen (1663 – 1736) föddes i Paris, som det ryktades oäkta son till den franske kungen Ludvig XIV (”Solkungen”). Ludvig motarbetade hursomhelst systematiskt Eugen, som surnade till och erbjöd kejsar Leopold i Wien sina tjänster. Det visade sig att Eugen var en riktigt duktig militär och som kejserlig överbefälhavare vann han en mängd slag mot fransmännen i spanska tronföljdskriget. Som tack fick Eugen en ”tomt” i Wien där han byggde slottet Belvedere med en enorm park omkring. Det här är övre Belvedere, som i dag inrymmer en stor konstsamling.
Som om det inte räckte med Hofburg finns också kejsarens sommarpalats Schönbrunn, som ligger några kilometer från centrum. (Förr låg det väl på landet, kan man tänka).
Schönbrunn omges av en park som är ungefär 100 hektar stor. Den här delen kallas ”Stora Parterren” och uppe på höjden ligger ”Gloriette”, en sorts monument som skall symbolisera hur mäktigt kejsardömet var. Det är en rejält lång och seg backe i sicksack som leder dit. Kejsarfamiljen kunde säkert åka häst och vagn dit för att beskåda sin trädgård uppifrån, men i den fuktiga värmen avstod vi från att knega upp till fots.
Det här är Stora Parterren sedd från andra hållet.
Vid Schönbrunn finns också en fin djurpark, med bland annat jättepandor, koalas och andra djur ingen svensk djurpark har, vad vi vet. Pandorna och koalorna ville inte ställa upp på bild, men den här ståtliga isbjörnen gjorde det gärna.
Wien-kulturens högborg, Musikverein, där de populära nyårskonserterna spelas. En biljett till nyårskonserten lär kosta många tusenlappar; så här års är det betydligt billigare.
På plats i Gyllene salen i Musikverein, där vi lyssnade på en Haydn- och Mozartkonsert. De magnifika blomsterdekorationerna man sett på nyårskonserterna i TV lyser dock med sin frånvaro.
Konstmuseet Albertina har fått ett monstruöst fult extratak – vad kan de ha tänkt på?
Här skall vi provsmaka den berömda Sachertorte på ort och ställe.
En interiör från restaurangen ”Zum Basilisk”. Konservativ inredningsstil är väl det minsta man kan säga.
Sista dagen åkte vi spårvagn så långt det gick, till förorten Nussdorf. Från hållplatsen går det brant uppför…
Väl uppe fick vi den här vyn tillbaka mot centrum.
I Nussdorf börjar landsbygden med vinodlingar som den här.
I juli var det svåra hagelskurar som skadade vinrankorna så att druvorna torkar.
Nedanför vinodlingen serverar familjen Steinschaden sitt eget vin.
Nu är vi tillbaka i selen igen. Vi målade så länge vi orkade i går; det var inte särskilt länge, för vid ettiden hade temperaturen på sydsidan stigit till över 40 grader (mätt med stektermometern!). Men i dag skall vi fortsätta, det gäller att måla innan höstregnen kommer.